Torvtaksläggning pågår!

Nu är vi igång med torvtaksläggning på Måketorpsboden från Småland. Torvtak var historiskt sett vanligt förekommande. De var billiga tak för de som hade tillgång till björk och betad ängsmark. Inget material behövde köpas in till takläggningen, utan kostnaden bestod endast  av det arbete som behövde läggas ner. Här berättar timmermannen Olof Andersson mer om arbetet med att lägga torvtak.

Torvtak är uppbyggda av taktron som kan bestå av ett brädlagt tak eller som i vårt fall granslanor. Granslanorna ligger lösa (inte spikade) på de längsgående åsarna endast med stöd av vågbordet längst ner på takfoten för att inte trilla ner. Vågbordet hålls uppe av sparrarna som ligger med ca 1m avstånd. På underlaget läggs flera lager med näver som är tätskiktet och däröver läggs grästorv som håller nävern på plats och skyddar den mot uv-strålning.

Titta gärna på videoklippet här nedanför, där du kan se olika moment av torvtaksläggningen. Scrolla sedan neråt så förklarar vi mer om de olika momenten. 

Vi börjar läggningen med att fästa droppspån längs takfoten för att få ut nävern och takdroppet. Sen bygger vi upp med kortare näverflak längst ner innan vi lägger större näverflak i flera lager. Efterhand som takfoten täcks så spikar vi dit takkrokarna. Takkrokarna är huggna i eneträ och ämnet väljs ut av en kraftig gren. Takkrokens uppgift är att hålla mullåsen på plats som i sin tur håller torven på plats så den inte kanar av taket. Mullåsen är huggd av en fin kärnfura och består av endast fett kärnvirke, vilket gör den hållbar.

Sedan börjar näverläggningen. Vi lägger nävern i sex lager plus ett extra lager med vita sidan upp. Det sägs att Christopher Polhem skall ha skrivit att om man lägga sista lagret näver med den vita sidan upp så att taken håller mycket längre.

Första lagret torv lägges med grässidan neråt och andra lagret med grässidan uppåt. Grästorvorna förskjuts så att inga skarvar går rätt igenom ner till nävern. Att lägga grässidan neråt skyddar även nävern ett tag mot jordsyrorna i torven. Med tiden växer taket ihop till en homogen yta.

Text: Olof Andersson, timmerman på Kulturen

Uppdatering med anledning av fråga i kommentar: 

Nedan en skiss från en kommande bok om våra timrade hus, skriven av Gunilla Gardelin som är Kulturmiljöutvecklare på Kulturen. Boken kommer ut våren 2018. Håll utkik här på webben efter information om boken!