Huset ingick i Kulturens gestaltning av exempel på bostäder från den gamla riksdagsindelningen i de fyra stånden: adel, präster, borgare och bönder. Borgarhuset stod klart inför invigningen av Kulturen 1892 och kallades först Malmöhuset.
Borgarsalen
När huset var nytt var det bara Borgarsalen som användes för en utställning om borgerligt boende. Denna sal finns kvar ännu idag, med renässansinredning och väggmålningar som efterliknar de väggdekorationer som dokumenterades i det Lembkeska huset i Malmö innan det revs.
Bostad för museichefen
Resten av Borgarhuset användes som bostäder och arbetslokaler för museets personal. Nedre våningen var inredd till expeditionslokal och en amanuensbostad, övre våningen var bostad för museichefen och i takvåningen fanns bostäder för en amanuens och en vaktmästare. Först 1917 fanns det utställningar i hela huset.
Sitter ihop med två andra byggnader
1911 flyttades Berlingska huset från Lilla Gråbrödersgatan i Lund till Kulturen, och byggdes ihop med Borgarhuset. 1930 byggdes Helsingborg-Halmstadhuset som en östra länga till Borgarhuset. I skissen ovan visas Borgarhuset med sina tillbyggnader: A Borgarhuset, B Berlingska huset och C, Helsingborg-Halmstadhuset.
I Borgarhuset finns idag utställningen Tidens rum – boendemiljöer från 1500 till 1900.