Årets sista insatser på våra timmerhus

Måketorpsboden från östra Småland

Golven i boden har lagts in igen efter att ha varit tillfälligt förvarade under ett skyddstak under tiden vi arbetat med restaurering av byggnadens stomme och tak. De flesta golvbrädorna har varit i gott skick och har utan problem kunnat läggas tillbaka på sin ursprungliga plats. Några kompletteringar har behövt göras där virket varit för dåligt.

Trägolv istället för stenbeläggning

Vi har också tagit bort den stenbeläggning som tidigare fanns under loftgången, eftersom det traditionellt sett antingen har varit ett trägolv eller enbart jord som beläggning. Vi har valt att lägga in ett trägolv där vi kluvit fram golvbrädorna på traditionellt sett  och sedan bearbetat dem färdiga med yxa. Den så kallade drängkammaren på ovanvåningen har också fått nytt golv.

Mindre öppning

När vi tog bort det gamla fönsterfodret i drängkammaren såg vi att det funnits en mindre öppning som senare förstorats. Vi valde att restaurera tillbaka den gamla mindre öppningen och kommer där att sätta en utåtgående lucka som kommer att få gångjärn av samma typ som finns på dörrarna i boden.

Alla fönster har restaurerats och fått fönsterglas och har monterats tillbaka. I början av det nya året kommer också alla dörrar att komma på plats.

Följare sattes upp

För att inte behöva byta allt för mycket väggtimmer beslutades på ett tidigt stadium i restaureringen att sätta upp något som kallas för följare. Det betyder att man sätter en stolpe utvändigt och en motsvarande invändigt som hålls samman med dragbultar. På så vis hjälper man timmerstommen att hålla samman. Som förlaga till dragbultarna har vi haft de som finns i Granhults medeltida kyrka, där följare sattes upp på 1700-talet. Allt nytt smide har gjorts av Kristofer Åberg, Järnet i elden.

Panel nästa år

Under 2017 återstår att sätta upp panel på bodens östra och södra sida som ett skydd för att boden skall hålla så länge som möjligt. Det är så man traditionellt brukar göra när en timmerbyggnad börjar bli ålderstigen och behöver skydd mot väder och vind.

Vi har nu fått svar på de prover vi tagit för datering genom dendrokronologisk analys. Det innebär att årsringarna har räknats och analyserats. Provtagningen och analyserna har gjorts av Hans Linderson på Nationella laboratoriet för vedanatomi och dendrokronologi på Lunds universitet.

Uppförd i slutet av 1700-talet

De analyser som gjorts visar att boden är uppförd 1794 eller strax därefter. Virke till boden är fällt vintern 1793/94. I boden finns också återanvänt material från minst två äldre byggnader, den ena från början av 1600-talet och den andra från omkring 1700.

Från byggnaden från början av 1600-talet har golvbrädor och svarvade balusterdockor återanvänts och från byggnaden med datering omkring 1700 har väggtimmer och golvbrädor återanvänts. En del väggtimmer har också använts som golvbrädor i boden som uppfördes i slutet av 1700-talet.

Onsjöstugan från mellersta Skåne

Onsjöstugan har fått panel som skydd på norra gaveln och under nästa år kommer det även sättas panel på södra gaveln. Det görs för att skydda väggtimret som är något skadat av röta. Därefter återstår att måla stugan.

De prover som tagits för dendrokronologisk analys har gett oss kunskap om byggnadens ålder. Stugan har byggts med virke av furu som avverkats vid slutet av 1750-talet. Det visar prover från väggtimmer, åsar och takbrädor. Däremot har takstolen bytts ut, eftersom virket i den har fällts vintern 1831/32.

Bosebo kyrka från nordvästra Småland

Kyrkan syll på södra sidan hade en liten skada som vi lagat. När vi gjort byggnadsarkeologiska undersökningar har vi tagit ner spån från kyrkans väggar för att kunna undersöka äldre öppningar som doldes under dem. Vi har nu satt tillbaka spånen och kompletterat med en del nya spån. Det stora arbetet med att påbörja restaureringen av taket återstår och vi hoppas kunna göra det under nästa höst.

Timret fällt under olika decennier

De prover vi tagit för dendrokronologisk analys har gett oss mycket ny kunskap om kyrkan. Det timmer som använts för att bygga Bosebo kyrka har fällts under perioden 1638 till 1651 och är av furu. Möjligen skall man tolka det som att bönderna i församlingen fick leverera virke till byggandet av kyrkan i form av körslor och dagsverken under ett antal år tills man samlat tillräckligt med byggnadsmaterial.

Timmer av furu fälldes vintern 1666/67 till att bygga en sakristia. Vapenhuset byggdes med timmer av gran fällt vintern 1743/44.

Från samma skogsbestånd

Analyserna visar att allt virke av furu och gran är hämtat från samma skogsbestånd. En muntlig källa har angett att virket lär komma från Krabby en plats söder om Bosebo. Där har Stora Krabby säteri legat med tillhörande skogsmark, kanske kommer virket från dessa trakter.

Kyrkan var innan den flyttades till Kulturen klädd med brädor och i gavlarna satt spån av ek som kunnat dateras till 1811-1819.

Återanvänt material av mycket gammalt timmer

Några delar av takkonstruktionen består av återanvänt material från en äldre takstol med mycket hög ålder där virket var fällt någon gång mellan 1177-1210. Vi vet att det funnits en äldre kyrka i Bosebo, men inte hur gammal den har varit. Analyserna ger därför nytt ljus i frågan.

God Jul och Gott Nytt År, följ oss gärna under det nya året när vi fortsätter arbetet med restaureringarna!