Den 2 september är det 100 år sedan dekorationsmålaren Svante Thulin gick bort, något som vi uppmärksammar med en föreläsning på Kulturen i Lund. Och det är ingen slump att föredraget hålls här – Svante Thulin var ledamot i Kulturens styrelse från 1894 och fram till sin död 1918.
I över fyra decennier var Svante Thulin en av Sveriges mest framstående dekorationsmålare. Bland uppdragen fanns alltifrån domkyrkor och tågstationer till slott och paradvåningar, som med hans hjälp fick färgsprakande dekorationer i historiska stilar.
Flera av Thulins bevarade interiörer räknas till den svenska 1800-talsarkitekturens viktigaste verk. Bland dem finns universitetshusen i Lund och Uppsala, rådhuset i Malmö och ett stort antal kyrkor. Domkyrkan i Lund som han dekorerade på uppdrag av Helgo Zettervall blev hans mest omtalade arbete – fram tills att det skrapades bort på 1950-talet.
Ritade Kulturens emblem
Som du kanske vet är Kulturen en ideell förening – Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige – som grundades 1882. Svante Thulin var ledamot i styrelsen 1894–1918. Några år efter starten skaffade föreningen ett emblem med valspråk, som ritades av Svante Thulin.
Emblemet visar ett sydsvenskt landskap med stad, borg, kyrka, land och i fonden en strimma av havet. Landskapet är belyst av en sjuuddig stjärna, och hela motivet är inritat i en cirkelformad medaljong. De två utstickande banden med orden Forntid och Framtid markerar föreningens och museets dubbla uppgift.
När museet Kulturen i Lund (som då gick under namnet Kulturhistoriska museet) öppnade 1892 var det som nu kallas Herrehuset museets huvudbyggnad. Ovanför ingången sattes emblemet upp ovanför ingången, i form av en kopparkartusch.
I Kulturens samlingar och arkiv
I Kulturens samlingar finns möbler och en kakelugn som Svante Thulin har dekorerat. I arkivet finns en lotteriaffisch och skisser för takdekorationer (se bilderna nedan) som är gjorda av honom.
Föredrag om liv och verk
Söndagen den 2 september kl 14.30–15.15 berättar curatorn Svante Helmbaek Tirén om Svante Thulins utbildning och uppväxt, studieresor i Europa och arbetet med några av sin tids mest prestigefyllda dekorationsuppdrag. Samtidigt lyfts även frågor om 1800-talsmänniskans upplevelse av färg i arkitekturen, som i sin tur bär på viktiga tankeställare om dagens föreställningar kring dekorationskonsten.
