Av de många fina fotografierna i utställningen Klädd för porträtt är det särskilt ett som fångar mig. Vem är hon, kvinnan som inte vill visa sitt ansikte, utan istället vänder ryggen åt kameran och låter oss beundra den paisleymönstrade sjalen? Något svar kommer vi sannolikt inte att få – men det är uppenbart att hon är stolt över sin stora vackra sjal.
Sjalen med det slingrande mönstret har sitt ursprung i Kashmir, de bergiga gränstrakterna mellan nuvarande Indien och Pakistan. Området var under århundraden en viktig handelsplats och en av de mer kända handelsvarorna var sjalar vävda av finaste ull. Under hundratals år vävdes kashmirsjalarna med små och gracila blommönster men över tid kom de naturalistiska blommorna att framställas allt mer stiliserat. Sjalarnas mönster har ofta använts för att försöka datera dem, men äldre mönsterformer levde länge kvar sida vid sida med nya. Vävningen var en långsam och mödosam process där upp till tolv olika personer, var och en specialiserad på sitt område, var involverade i tillverkningen. En stor sjal med komplicerat mönster kunde ta 18 månader att väva och betingade ett mycket högt pris.
Stor efterfrågan
Importen av kashmirsjalar till Europa började redan på 1600-talet genom engelska East India Trading Company. I fashionabla kretsar blev sjalarna högsta mode kring sekelskiftet 1800. Trots skyhöga priser var efterfrågan så stor att exporten från Kashmir inte räckte till för att tillgodose marknaden. Kopior började tillverkas i bland annat Storbritannien och Frankrike. Speciellt de franska sjalarna var välgjorda, vävda i en teknik påminnande om originalens och inte sällan såldes de också som ”äkta vara”. Nya moderna mönster ritades i Paris och sjalimportörer började skicka mönsterböcker och agenter till Kashmir för att de sjalar som vävdes där skulle anpassas till det rådande europeiska modet.
Paisleys
Under åren 1825-1850 kom imiterade kashmirsjalar från staden Paisley i Skottland allt mer att dominera marknaden. Såväl inhemska konkurrenter i Norwich, Norfolk och Edinburgh som franska fabrikörer anklagade tillverkarna i Paisley för att piratkopiera mönster och dumpa priserna. Begreppet kashmirsjal försvann nästan helt och istället frågade kunderna nu efter ”Paisleys”. Sjalar tillverkade i Europa kunde aldrig tävla med äkta kashmirsjalar när det gällde ullens kvalitet, men i köparnas ögon såg de likadana ut och då kopiorna var betydligt överkomligare i pris tog de en allt större del av marknaden.
otillräckliga”. Fotograf Hilda Thysenius, Ronneby.
Modet förändras
Fotot i utställningen är taget på 1860-talet, decenniet därefter förändrades modet radikalt. Turnyren lanserades i Paris 1870 och den vida krinolinen blev omodern. Den nya siluetten lämpade sig inte för att bäras med en stor sjal som dolde turnyren. Billiga sjalar där paisleymönstret tryckts på ylle eller bomull innebar slutet för sjalarna som statussymboler. Sjalen blev ett inslag i äldre kvinnors garderob – den var inte längre modern.
Text: Karin Hindfelt, intendent på samlingsavdelningen på Kulturen
Läs mer om utställningen Klädd för porträtt
Tips: Fotografiet av kvinnan med sjalen finns att köpa som vykort i vår museibutik.