Muren bakom domkyrkotrappen

Domkyrkoförvaltningen har nu tagit ner hela trappan och fundamentet därunder. Som vi berättat tidigare kommer vi nu att göra en byggnadsarkeologisk dokumentation av de äldre byggnadsdelar som kommer fram.

Trappan som nu plockades ner uppfördes sannolikt i samband med C. G. Brunius stora restaureringsarbeten under första hälften av 1800-talet, och har då ersatt en äldre trappa.

Bakom trappan visade sig en intakt fasadmur av sandsten, och en skråsockel som fortsatte in bakom trappfundamentet. Det blev därmed tydligt att det tidigare i kyrkans byggnadshistoria inte var tänkt att detta skulle täckas av en trappa.

Det har dessutom visat sig att muren som framkommer inte liknar någon annan del av Domkyrkans exteriör. Stenen är av en annan typ och också betydligt mindre än stenarna i resten av fasaden. Det är så kallad Helsingborgssandsten, som är gul till färgen. Den har använts i de allra äldsta delarna av Domkyrkan. Redan tidigt i bygget övergår man till att använda sandsten från Höör, som är gråare och hårdare.

Det kan vara lätt att tro att den Domkyrkan som vi ser idag ser likadan ut som den gjorde under medeltiden, men sanningen är att det mesta av det vi ser är både ombyggt, påbättrat, och hårt restaurerat på 1800-talet.  Den del av muren som nu blivit synlig tillhör däremot med stor sannolikhet ett av Domkyrkans allra äldsta byggnadsskeden. Tack vare att muren varit täckt av trappan har den bevarats.

I en av sandstenskvadrarna står inskriften ”M,B,S,T, 1848” (se översta bilden) sannolikt årtalet då trappan uppfördes och den senaste gången detta lilla hörn av kyrkan var synlig för Lundaborna. Vi får forska vidare om vad initialerna M,B,S,T står för.

Läs vårt tidigare blogginlägg Arkeologi vid Domkyrkan i Lund