Nu i helgen infaller det som i den kyrkliga kalendern kallas Marie bebådelsedag och i folkmun Vårfrudagen eller Våffeldagen.
Marie bebådelsedag är från början en katolsk högtid som grundar sig i berättelsen om hur ängeln Gabriel steg ner från himlen för att berätta för jungfru Maria att hon skulle föda Jesus Kristus, Guds son. Datumet 25 mars kommer sig av att det är precis nio månader före juldagen, då Jesus enligt traditionen föddes. Maria bebådelsedag kallades förr Vårfrudagen, eftersom ”vår fru” syftar till Jungfru Maria.
Vårfrudagen användes även för vädertydor och betraktades som en vädermässig vändpunkt. I det svenska bondesamhället markerade Vårfrudagen övergången mellan vinter och vår och fick markera vårbrukets början.
På vissa ställen skedde en språklig sammanblandning och man började istället för ”Vårfrudagen” säga ”våffeldagen”. Våfflor är kända i Sverige sedan 1600-talet, men sedvänjan att äta dem just den 25 mars, på Marie bebådelsedag, går inte riktigt så långt tillbaka. Det finns dock belägg för att det har ätits våfflor åtminstone sedan 1800-talets början.
Till vårfrudagen finns även andra traditioner knutna, till exempel så kallade tranebrev. Trandagen inträffar när tranan åter syns på himlen efter sin vintervistelse i söder, och firar att våren och ljuset kommer tillbaka. Vilket datum dagen infaller varierar lokalt, men i södra Sverige har den vanligen sammanfallit med antingen Vårdagjämningen eller Vårfrudagen. Uttrycket ”Tranan bär ljus i säng” refererar till att tranan förebådar vårens ankomst, då dagen har blivit så lång att det fortfarande är ljust då man går till sängs.
Framförallt förknippas traditionen med Sydöstra Sverige och Danmark, men också till viss del med Västmanland, Värmland och Dalsland. Trandagen var främst barnens högtid. I Kalmartrakten berättas att barnen hängde en strumpa vid sängen och hoppades på att det om morgonen skulle finnas trangodis i den. Det hette att tranan under natten hade landat och då lämnat godiset, men bara om barnen hade uppfört sig ordentligt under det gångna året.
En annan sed var att ”springa trana”, vilket till exempel kunde innebära att man delade ut tranbrev eller trankakor till grannar och familj. På sina håll skulle brevet/kakan lämnas över till mottagaren i hemlighet.
I Kulturens samlingar finns KM 49962, en trankaka skänkt till museet 1936 av folklivsforskaren Carl Wilhelm von Sydow.
Text: Ulrika Burman, intendent på Kulturen
Källor:
Institutet för språk och folkminnen
Kalmar läns museum
Kalmarlexikon.se
Von Sydow, C W; Tranan och vårfrudagen – en studie över några hittills obeaktade svenska folkseder (Lund 1916)