Tidigare under året gjorde Kulturens arkeologer en undersökning på den sydöstra delen av Mårtenstorget i Lund. Den sista dagen av grävningen hittade de ett spännande keramikkärl som innehöll människoben, troligen en urnebrandgrav från yngre bronsåldern. Arkeolog Imelda Bakunic Fridén berättar mer i detta blogginlägg.
Lunds kommun ska anlägga en ny allmän toalett med tillhörande ledningsdragningar på Mårtenstorget. Det innebär att vi fick chansen att göra en arkeologisk undersökning av platsen, som bidrar till kunskap om den tidiga bebyggelsen i denna del av Lund.
Mårtenstorget är ett område som är centralt beläget i det medeltida stadsområdet, med välbevarade arkeologiska lämningar direkt under nuvarande markyta. Under grävningen påträffade vi en äldre torgbeläggning från år 1842, därunder fanns park- och trädgårdsjord från 1500–1800 tal. De medeltida lämningarna bestod av bland annat lergolv, ugnar, stenläggningar, avfallsgropar, rännor och stolphål. Den äldsta medeltida dateringen på platsen är från omkring 1000-talet.
Ett förhistoriskt kärl under Lunds medeltida stadslager
Under grävningens sista timme framkom något oväntat i en av schaktväggarna, nämligen ett intakt keramikkärl, där merparten var beläget inne i den södra schaktväggen. Det är fantastiskt att kärlet var så välbevarat, när det legat under de medeltida lagren. Keramikkärlet verkade vara av förhistorisk karaktär och det innehöll brända ben. För en arkeolog antyder det att det kan röra sig om en urnebrandgrav, något som är oväntat att hitta i Lunds arkeologiska stadslager. Visserligen finns det spår efter vikingatid i Lund, och några stolphål/nedgrävningar från järnåldern, men just en välbevarad grav från bronsåldern är unikt.
Det var vanligt under tiden från yngre bronsålder och fram till kristendomens genombrott att man kremerade de avlidna. Benrester och andra rester efter likbränningen kunde sedan begravas på olika sätt i så kallade brandgravar. Är benen placerade i en behållare, t ex ett keramikkärl, rör det sig om en urnebrandgrav.
CT-scanning av kärlet
För att säkerhetsställa att kärlet bevarades med sitt innehåll, för undersökning inomhus, skar vi in i jordväggen och plockade ut kärlet inkapslat i den omkringliggande skyddande leran. Det hela plastades därefter in för att stabilisera kärlet. Kulturen kontaktade Sydsvensk Arkeologi AB och deras osteolog Helene Wilhelmsson, som bekräftade att benen var människoben. Hon tog därefter kärlet med sig för att lämna in det till en CT-scanning.
En CT-scanning är ett samlingsnamn för en typ av skiktröntgen. Material med hög densitet som t ex ben och metall syns tydligare, medan luft avbildas som svart. CT-scanningen utfördes av Marcus Söderberg på Skånes universitetssjukhus. Se videon nedan.
Scanningen gjordes bland annat för att se hur mycket ben det var i kärlet och om det fanns andra föremål i dess fyllning. Ibland har det funnits metallföremål i kärl som grävts ut på andra platser, men det här kärlet innehöll inga föremål.
Analys av benen
Efter scanningen grävde osteologen Stella Macheridis ut innehållet (se videon nedan) för att kunna analysera och dokumentera benen. Hon kommer att göra en osteologisk analys, för att se om det går att säga något om individen som begravts. Var det en eller fler individer i kärlet? Vuxen eller barn, man eller kvinna, finns det spår efter sjukdomar? Om det går ska benen även skickas på strontiumisotop analys, vilket innebär kortfattat att vi eventuellt kan få svar på individens diet och rumsliga mobilitet (var individen har växt upp/proveniensen av individen). Benen kommer sedan att registreras och bevaras i museets samlingar.
Kärlet kan typologiskt dateras till yngre bronsålder, och det har nu skickats till keramikexpert Torbjörn Brorsson för vidare analys.
Fyndet visar på det kan finnas en gravplats från bronsåldern i Lunds stadsområde. Förhistoriska urnebrandgravar är oftast inte ensamma, utan flera urnor samlades på ett ställe/ ett gravfält, så det är möjligt att vi kommer att hitta fler framöver.
Text: Imelda Bakunic Fridén, arkeolog på Kulturen.
Åldern på detta fynd är ju mer samtida med Uppåkrafynden, innebär det några funderingar kring Lunds äldsta historia och sambandet med Uppåkra?
Tack för din fråga!
Kulturens arkeologer har på senare tid hittat allt fler spår av det förhistoriska landskapet inom det medeltida stadsområdet. Detta är ännu ett sådant exempel. Eftersom keramikkärlet preliminärt är daterat till yngre bronsålder (1700 f.Kr. till år 500 f. Kr.) och för närvarande dateras boplatsen i Uppåkra mellan 100 f.Kr.-1 000 e.Kr., så finns det ingen direkt samtidighet. Just nu pågår dock ett stort forskningsprojekt i Uppåkra och här i Lund kommer ständigt nya grävningar, så frågan är i högsta grad levande.
Hälsningar Gertie Ericsson, arkeolog, och Conny Johansson Hervén, chef för avdelningen Kulturmiljö