Som vi berättat i ett tidigare blogginlägg arbetar Kulturens timmerman Olof Andersson tillsammans med smeden Kristoffer Åberg (Järnet i Elden) med att flytta en ängslada i norra Skåne. Arbetet utförs med stor hantverksskicklighet, traditionella metoder och material som till stor del hämtats från skogarna i Örnanäs. Kulturens bebyggelseantikvarie Lena Aurivillius Hector är antikvarisk medverkan och berättar här mer om arbetet.
Lägg musen över bilden för att se bildtexten!
Ängsladans timmerstockar numrerades när ladan plockades ned i Broby hembygdspark och nu har ladan byggts upp i Örnanäs kulturreservat. De flesta av stockarna var i relativt gott skick men två fotträn i ek fick skarvas med en så kallad blixtskarv och en skarv med snett blad. Eken som användes till fotträna fälldes och bredbilades redan i vintras.
På insidan på en av de övre stockarna upptäckte hantverkarna att årtalet 1836 var inristat. Kan detta vara ängsladans byggår eller ristat av någon som faktiskt var på plats detta år eller kan årtalet till och med vara inristat mycket senare? Små spår väcker frågor.
När takstolarna plockades ner blev det tydligt att dessa var i mycket sämre skick än vad vi först kände till. Virket var kraftigt rötskadat och endast två av sparrarna kunde bevaras och återanvändas i konstruktionen. Olof och Kristoffer fällde två tallar med yxa i skogen i Örnanäs, för att använda virket till att bila fram nya takstolar.
Ängsladan har brädklädda gavlar och dessa var fästa med spik när ladan stod i Broby hembygdspark. I den nedre delen av brädorna syntes dock spår av brutna tränaglar. När ladan nu byggs upp kan brädorna återanvändas i sin helhet och fästas med tränaglar så som det ursprungligen var byggt.
I vårt tidigare blogginlägg beskrevs hur läkten höggs redan i mars på Örnanäs marker. Olof har nu fäst läkten med dubb i sparrarna.
Arbetet med att lägga vasstaket är i full gång. Kristoffer binder vassen med pilevidjor med hjälp av en krumnål. Vassen hålls på plats med käppar av hassel. Vasstaket och takskägget klappas med vrakor. Taknocken ska sedan ryggas med långhalm som hålls på plats av ryggaträn i ek. Vissa av de gamla ryggaträna kommer att kunna återanvändas.
