Den 27 januari är minnesdagen för Förintelsens offer, samma dag som förintelselägret Auschwitz-Birkenau befriades 1945. Kulturen brukar högtidlighålla dagen med en minnesstund med tal och musik, men i år kan vi på grund av pandemin tyvärr inte göra detta. I stället lyfter vi fram ett av föremålen i vår utställning Att överleva – Röster från Ravensbrück här på bloggen.
Utställningen berättar om kvinnorna i koncentrationslägret Ravensbrück. Samlingen är unik och består av fångdräkter, men framförallt små ting som de kvinnor som befriades 1945 hade med sig när de kom till Sverige. Kvinnornas öden dokumenterades med intervjuer som idag finns på Lunds Universitetsbibliotek, i deras samling Witnessing Genocide.
I Kulturens utställning finns också ett halsband av bärnsten. Det var en gåva till museet i samband med en tidigare, tillfällig utställning. 1998 kom ett litet, vadderat kuvert med posten. I brevet låg halsbandet och ett mycket personligt brev:
”1966 blev min familj bekant med Regina Jönsson och hennes man. Vi kom från Göteborg och fick bostad alldeles intill Regina. Hon blev så förtjust i vår flicka och på så sätt knöt vi en kontakt som varade till 1981 då Regina avled. Hon var född 1917 i Warsawa av judisk familj. När hon sjöng i en kör i en kyrka blev hon bortförd till ett fångläger trots att hon gjorde motstånd. För att få henne med vred man om hennes vrister så att skador uppstod. Senare kom hon till ett nytt läger och till sist till Ravensbrück. Det guld som hon hade haft i tänderna revs ut, guldöronringarna revs också bort (ärr av sår som man kunde se tydligt), håret klipptes för att bli innehåll i kuddar. Regina berättade om sin uppgift i lägret. Det var att bära döda på sin rygg till massgravar. Hon fick en juldagsmorgon stå barfota utan underkläder i snö och kyla medan kvinnorna räknades om och om igen. Då förfrös hon några tår. De medicinska experiment som Regina fick utstå i underlivet kan jag ej beskriva. Hon blev förstörd för livet. Hon berättade om fångtransporterna mellan fånglägren. Godsvagnarna var packade med kvinnor, döda och levande, och så några vakter. Hungern var stor och om vakten sov kunde hon stjäla lite mat från dem och dela med sig. Vid krigets slut kom Regina till Lund genom Folke Bernadotte-aktionen. Hon blev livrädd när hon skulle undersökas av läkare.
Sedan fördes hon till Tomelilla och efter en tid där fick Regina en fristad hos Fader Gunnar i Osby. Där fick hon passa barn och hjälpa till i hushållet och framförallt känna medmänsklighet. I Osby träffade hon Ove, gifte sig och flyttade till Gislaved där Ove var nattportier på hotellet. Regina blev snart rullstolsbunden och behövde mycken hjälp. Jag försökte hjälpa henne så mycket jag hann utöver mitt lärarjobb. Våra barn ställde också upp, de blev som hennes egna. En dag tog Regina fram ett halsband och berättade hur hon gömt detta genom tre läger. Hon ville ge mig det som tack för all hjälp. Det var smutsigt och med snöre som tråd och ett rostigt lås. När jag en tid senare fick det i min ägo hade hon trätt om det. Kanske jag idag säger tyvärr men det var välment. Jag har aldrig burit det på grund av det öde det haft. Nu undrar jag om Ni vill ta vara på detta bärnstenshalsband, så att det blir bevarat. Tänk att det legat under madrass, i lump o trasor, gömt undan vakter osv.
Regina fick våldsamma smärtor i magen hösten 1981, blev snabbt medvetslös på Värnamo sjukhus och avled efter ett par veckor. Jag satt hos henne på intensiven. Läkarna och inte minst sjuksköterskorna var så djupt gripna av Reginas levnadsöde att jag såg många tårar falla över deras kinder. Med förvridna fötter och händer, siffror på armen mm blev det för mycket för dem. Nu vilar Regina på Skogskyrkogården här i Gislaved tillsammans med sin man. Jag sköter graven eftersom inga anhöriga finns. Genom Röda korset lyckades min man ordna pension från tyska staten.”
Museet är öppet och du kan besöka utställningen Att överleva – Röster från Ravensbrück på Förintelsens minnesdag om du vill. Du kan ta del av en digital version av utställningen online.
Om utställningen Att överleva – Röster från Ravensbrück
Digital minnesstund 27 januari
Vill du delta i en minnesstund den 27 januari så livesänder Forum för levande historia en digital minnesstund kl 17.00–18.15. Anmäl dig på Forum för levande historias webb, så skickar de en länk till livesändningen till din mejladress.
Läs mer om minnesstunden och anmäl dig