Liv och rörelse i Emil-utställningen

Varje dag ställer vi i ordning i Emil-utställningen efter barnens lekar. Grytor och kaffekokare till spisen, äggen i lådan, burkar på spishyllan och koppar i kommoden. Korv, grönsaker och ost ska till Visthusboden, böcker och dockor till lådan vid sjön, klänningar och skjortor ska hängas upp på krokar.

Barnen flyttar om och lägger undan, och vissa saker lever sina egna liv. En korv satt en dag fast på väggen i köket och en av trägubbarna var fastsurrad vid snickarbänken. Länge var nästan alla ägg och grönsaker försvunna, men så hittade vi dem igen längst inne i askan i vedspisen. I flera veckor var en av Emil-dockorna borta, tills den plötsligt en dag dök upp igen.

I början ägnade vi tid åt att leta, men nu har vi ett mer ”mindfullt” förhållande till tingen – är det meningen att de ska komma fram igen, så gör de det.  På bilden ser vi hur kökshandduken förvandlat hönan till – piga? Hon ser inte så nöjd ut.

Det roliga är att utställningen verkar främja leklusten, att många barn är glada för att komma hit. De klär ut sig, klättrar, läser, låser in sig, gömmer sig, gömmer annat. Men alla är såklart inte lika begeistrade. På en av sidorna i gästboken har en flicka som heter Louise skrivit: ”Hej! Jag tyckte inte det var superkul, men jag är ju 9 år. Men min lillebror och min kusin tyckte det var kul. Dem är 7 och 5.”

Kom gärna hit du också – och glöm inte att titta extra på Björn Bergs originalteckningar!

Text och bild: Johanna Lisberg Jensen, programarrangör på Kulturen