I vår framväxande utställning ByggnadsKulturen står en vackert stänkmålad kakelugn från 1800-talets första hälft. En del av kakelugnen har lämnats öppen för att besökarna ska kunna se den inre konstruktionen. Mats Carlehed är en erfaren kakelugnsmakare som driver egen firma och han har erbjudit sig att sätta kakelugnen åt Kulturen. Främst ägnar sig Mats åt renovering av gamla kakelungar men han har även specialiserat sig på den skånska bakugnen.
Klicka på bilderna för att se dem i större format!
Medlemmar i Kulturen
Mats och hans fru Hanna Carlehed är medlemmar i Kulturen sedan många år och Kulturen har alltid varit väsentlig för familjen. De har sju barn tillsammans och i en sådan stor familj står alltid bra familjeaktiviteter högt på dagordningen. Alla gäster hos familjen Carlehed tas dessutom alltid med till Kulturen för minst ett besök. Därför kändes det roligt att få stödja Kulturens verksamhet säger Mats som alltså utför arbetet med kakelugnen ideellt.
Mats berättar att han länge arbetade inom byggbranschen. Men att arbeta med sättning av kakelugnar var inte något planerat yrkesval, utan han beskriver det som något han halkade in på. När vi pratar om Mats tidigare yrken och erfarenheter kommer han snabbt in på vikten av att få arbeta med något som känns angeläget, Mats har spenderat mycket tid i Schweiz där han har bott i perioder och bland annat arbetat med barn med epilepsi.
— Att få arbeta med barnen var väldigt utvecklande för mig personligen. Jag tror att det är viktigt att ge sig ut i världen för att få uppleva olika platser, men också olika sidor av arbetslivet, säger Mats.
Stående rökgångar
På 1980-talet följde Mats med som hantlangare åt en så kallad Mäster i Schweiz. En mäster är en person med lång erfarenhet av arbete med kakelugnar och som hantlangare gäller det att hjälpa till med förberedelserna inför arbetet, till exempel att blanda bruk. När Mats sedan åkte tillbaka till Sverige för att arbeta fick han gå bredvid en svensk kakelugnsmakare för att lära sig den svenska kakelugnen.
Mats förklarar att den svenska kakelugnen skiljer sig på många sätt från den Europeiska. Den svenska kakelugnen är finlemmad med stående rökgasgångar men i Europa har den liggande rökgasgångar som kan ledas nära golvet. Detta innebär att den Europeiska kakelugnen är lägre och konstruerad på ett lite annat sätt. Höjden på svenska kakelugnar varierar efter takhöjd för att man ska få så mycket massa som möjligt som kan magasinera värme och i sin tur avge värme under lång tid.
Ett ovanligt avancerat pussel
När jag tar en extra titt på kakelugnen som tar form i utställningen ByggnadsKulturen börjar jag ana vilken noggrannhet som måste ligga bakom ett sådant arbete. Jag tycker nästan att det verkar röra sig om ett ovanligt avancerat pussel när Mats berättar om arbetsprocessen.
Först märker Mats alla delar av kakelugnen för att hålla koll på hur de olika bitarna sitter i förhållande till varandra. Sedan plockar han isär hela kakelugnen och lagar det som eventuellt behövs lagas. När kakelugnen slutligen ska sättas på nytt används de befintliga bitarna och passas in noga för att resultatet ska bli så bra som möjligt. I den processen styrs Mats helt av den kakelugnsmakare som en gång högg kaklet. Om det skulle fattas en bit så går det att tillverka en ny eller använda en bit från en annan kakelugn. Något som också hör till arbetet med en kakelugn är skorstensmurning men även arbete med angränsande väggar.
Färgen och utseendet är viktigt för helhetsupplevelsen av en kakelugn. Det finns många olika färgkombinationer man kan använda sig av och en lite udda bit med en något annorlunda färgton kan ge kakelugnen en personlig känsla. Skiftningar i färg på kakelugnar med en ljus eller vit nyans upptäcks ofta inte förrän kakelugnen väl är på plats. Detta händer eftersom ljusinsläppet kan skifta från plats till plats och variera under olika tider på dygnet.
Två brasor om dagen räcker
Så hur är det med miljön? Är det miljövänligt att värma upp sitt hus med kakelugn? Det beror på hur man eldar menar Mats. Eldar man på rätt sätt så är det mycket energieffektivt att elda i kakelugn, en ordentlig brasa i kakelugnen på morgonen ska räcka för att värma upp åtminstone det rum som kakelugnen befinner sig i – i tolv timmar. Därför ska det räcka med två brasor på ett dygn för att behålla en behaglig värme, en på morgonen och en på kvällen. När man eldar i vanlig vedspis går veden åt snabbt och själva värmen blir intensiv men kortvarig, vilket innebär ett behov att elda ofta och mycket.
Text: My Svedmark, praktikant på Kulturen
Foto: Viveca Ohlsson, Kulturen