Nu påbörjas arbetet med att lägga om torvtaket på stugdelen på Blekingegården. Arbetet pågår under hela våren och ni kan följa arbetet här på Kulturen i Lund.
Blekingegården byggdes vid 1700-talets mitt. Ett timrat hus av den här typen, med en lägre ryggåsstuga i mitten och högre lofthus på var sida, kallas högloftsstuga eller sydgötiskt hus. Blekingegården flyttades från byn Nybygden i Jämshögs socken i västra Blekinge till Lund 1892, samma år som Kulturen invigdes.
Tak med näver som tätskikt och torv som täckning har lång tradition i Sverige och var ett vanligt taktäckningsmaterial i Syd- och Mellansverige fram till mitten av 1800-talet.
Torvtak var billiga tak för de som hade tillgång till björk och betad ängsmark. Inget material behövde köpas in till takläggningen, utan kostnaden bestod endast av det arbete som behövde läggas ner. Nu på våren är det den lämpligaste tiden att lägga torvtak innan den heta sommarsolen riskerar att bränna torven.
Vid läggning av torvtak börjar man med nävern som läggs från takfoten och sedan vidare upp mot taknocken. Näversjoken läggs omlott med mindre näversjok längst ned och därefter större näversjok i flera lager längre upp på takfallet. Efterhand som takfoten täcks med näver så spikas takkrokarna fast. Takkrokarna är huggna i eneträ och ämnet väljs ut av en kraftig gren. Takkrokens uppgift är att hålla mullåsen på plats som i sin tur håller torven på plats så den inte kanar av taket. Mullåsen har huggits av en fin kärnfura och består av endast fett kärnvirke, vilket gör den hållbar. På undersidan av mullåsen huggs hak ut vid varje takkrok, så att mullåsen kan sjunka ned mot nävern. Mullåsen ligger kvar av sin egen tyngd och behöver inte fästas. På bilden nedan ser du hur Kulturens timmermän Olof Andersson och Fredrik Gustavsson bilar mullåsen.
Torven bör tas ur gammal och fast ängsvall där jorden är tätt genomvävd av rötter. Torvorna kan variera i storlek från ca 30 cm i fyrkant upp till 30 – 50 cm, ju större torvor desto mer svårhanterlig blir läggningen. Tjockleken anges till mellan 5 och 10 cm. Om torvorna är för tjocka riskerar taket att bli för tungt. Torvorna läggs i två lager med rotsidorna mot varandra och med förskjutning i skarvarna. Tvärs över nocken läggs större och tjockare torvor. Torven vi använder är upptagen utanför Skivarp på Söderslätt. Bilden nedan är en ritning av Peter Sjömar ur August Holmbergs Byggnadslära.
Gammalt hantverk hålls vid liv
Genom Kulturens arbete med torvtaken hålls det gamla hantverket vid liv och möjliggör för nuvarande och framtida generationer att ta del av vårt gemensamma kulturarv. Arbetet med omläggning av torvtaket pågår under hela våren. Är ni nyfikna på hantverket är ni välkomna att följa arbetet på plats och via Kulturens Instagramkonto. Passa också på att besöka vår utställning ByggnadsKulturen som berättar om hur vi byggt våra hus under olika tidsperioder.
Text: Lena Aurivillius Hector, bebyggelseantikvarie på Kulturen.