Den 10 april öppnar vi utställningen Cirkus där kan du ta del av cirkusens historia från 1800-talet till idag. I cirkusens värld blandas glitter och glamour med hästgödsel och svett. Under föreställningen i det stora tältet möter publiken clowner, hästar, trapetskonstnärer och andra artister – resultatet av många års träning och hårt arbete. Förra året togs turnerande klassisk cirkus med på listan över immateriella kulturarv i Sverige.
Den brittiske kavalleristen Philip Astley anses allmänt vara cirkusens skapare. År 1768 började han och hans fru Patty Jones uppträda med konstritter i London. Snart började Astley kombinera ritterna med komiska nummer. Han anlitade gycklare, akrobater och andra artister, som tidigare underhållit på marknader, gator och torg. Astley anställde också en trumslagarpojke som stod i manegens mitt och förstärkte spänningen med trumvirvlar.
Cirkusfamiljen Rhodin
Utställningen på Kulturen i Lund berättar om cirkusens historia, om de magiska ögonblicken i manegen och det hårda arbetet bakom kulisserna. Här visas spännande cirkusföremål inlånade från olika håll, till exempel vackra handgjorda kostymer från Cirkus Rhodins samlingar. Rhodins har sin bas i Skåne och är en av få traditionella cirkusar som finns kvar i Sverige. Den 63-åriga ägaren Diana Rhodin är djurlärare och har uppträtt med hästar och andra djur på många kända cirkusar i Europa och USA. Hon kommer från en cirkusfamilj med långa anor; hennes farfar Brazil Jack och hennes pappa Trolle Rhodin var två av svensk cirkus stora personligheter under 1900-talet.
– Jag kan inte tänka mig en bättre uppväxt än vad jag och mina bröder hade, vi fick se världen och uppleva saker som inte många barn får. Det är ett hårt arbete att vara cirkusartist och att driva en cirkus, men uppskattningen från publiken är belöningen, säger Diana Rhodin.
Den sista cirkusprinsessan
Dianas dotter Simona Rhodin är den som ska föra cirkustraditionen vidare. Vad det innebär skildras i Åsa Sjöströms prisbelönta dokumentär ”Den sista cirkusprinsessan”, där vi får följa Simona och hennes två mammor under några år på turné i Sverige.
När pandemin slog till förra året tog Åsa Sjöström även en serie porträtt av Simona och Diana, som fick stanna hemma i Malmö i stället för att ge sig ut på turné. På bilderna är de klädda i vackra cirkuskostymer som använts av olika artister i deras släkt. För dessa porträtt blev Åsa Sjöström nominerad till Årets bild 2021 i kategorin porträttreportage. I utställningen på Kulturen i Lund visas ett urval av hennes porträtt och dokumentära bilder från Cirkus Rhodin, och även delar av ”Den sista cirkusprinsessan”.
Tre turnerande cirkusar kvar
Det finns nu tre turnerande cirkusar kvar i Sverige och Cirkus Rhodin är en av två som uppträder med djur. Numera är bara tamdjur som hästar, hundar, katter, getter och kameler tillåtna. Det finns strikta regler för djurhållning och inspektioner. Trots detta har det spridits en bild av att cirkus är djurplågeri, som har drabbat cirkusfamiljerna hårt. Diana Rhodin har en annan syn på frågan än kritikerna.
– När man växer upp med cirkus får man lära sig att umgås med djur och respektera dem. Vi tycker verkligen om våra djur, säger hon.
Åren 2015 till 2017 lade de stora cirkusarna Scott, Maximum och Wictoria ned. Då försvann 80 procent av de svenska cirkusarnas gemensamma omsättning. Det berättar Janne Näsström, direktör för Cirkusakademien (Akademien för Cirkuskonstens bevarande i Sverige). Kostnaderna i form av olika avgifter har ökat för cirkusarna, och antalet spelplatser i städerna har minskat. Men i mindre städer och samhällen finns en stor publik som visar sin uppskattning och kommer till föreställningarna när en cirkus slår upp sitt tält. Under 2019 genomfördes 500 föreställningar av de tre turnerande cirkusarna i Sverige, och 150 000 personer köpte biljett till en föreställning.
Cirkusarnas överlevnad
Trots pandemin, som helt satte stopp för turnéerna under 2020 och som hindrar åtminstone första delen av säsongen i år, tror Janne Näsström att cirkusarna kommer att överleva och blomstra framöver. Tack vare pandemin har myndigheterna nämligen fått upp ögonen för hur stort och uppskattat det är med cirkus. De turnerande cirkusarna som aldrig tidigare fått några statsbidrag har fått ta del av krisstöd till kulturen, så de kan överleva tills de kan ge sig ut på turné igen. I väntan på det öppnar vi utställningen Cirkus på Kulturen i Lund den 10 april, som kommer att visas till och med 27 februari 2022.
– Jag är stolt och tacksam över att svensk cirkus uppmärksammas på museum. När jag var ung tänkte jag inte så mycket på mitt yrke, men nu när jag kommit upp i 60-årsåldern inser jag att vår familj är en del av ett viktigt kulturarv, säger Diana Rhodin.
Text: Maria Bohlin, informatör på Kulturen
Hej
Från mitt fönster i Höganäs ser jag päronspaljén på gaveln av ett grannhus. Enligt lokal historia bodde Brazil Jacks blivande fru i det huset och smet ut från andra våningen via spaljén för att träffa Brazil Jack och följde sedan med honom på cirkusturnén. I huset bor nu två systrar som ingår i släkten. När de var barn fick de avlagda kläder från cirkusen och lekte med dem.
Boken Mitzi Makalös och Brazil Jack av Barbro Olsson gavs ut 1995, utspelar sig i Höganäs.