Traditioner kring påskens dagar

I kyrkans kalender kallas perioden från palmsöndagen till påskdagen för Stilla veckan. Det var den veckan då Jesus dog och framförallt de sista dagarna – skärtorsdag och långfredag – skulle därför vara extra stillsamma. Trots detta var några av dagarna mer skräckfyllda än stilla…

Palmsöndag
I kyrkan firar man att Jesus red in i Jerusalem på en åsna. Dagens namn kommer från de palmkvistar som folket lade framför honom. I Skåne är det ont om palmer. Av någon anledning tog man den här dagen istället in kvistar av sälg (vide), och dessa kallades då palmer.

Dymmelonsdag
Onsdagen i Stilla veckan kallas för dymmelonsdag. Var namnet kommer ifrån är osäkert. Man vet att man från och med den här dagen inte fick ringa i kyrkklockorna. Ordet kanske kommer från engelskans ord för stum – dumb.

I den folkliga traditionen i 1800-talets Skåne sa man att man kunde få dymmeln i benen om man högg ved på dymmelonsdagen. Var du ovän med din granne kunde du den här dagen bringa olycka genom att springa naken runt hens gödselstack “dymmelonsdagen före solens uppgång”. Man fick inte heller spinna på dymmelonsdagen, då trodde man att dymmeln kom och sket i ullen.

Skärtorsdag
Nej, skärtorsdagen har inte ett rosa skimmer eller är vass. Ordet skär betyder här att rena och heter så eftersom det var den här dagen som Jesus tvättade lärjungarnas fötter. Efter det åt de kvällsmat, nattvard – det som fortfarande firas i kyrkorna.

Skärtorsdagen var också en bra dag om man ville ingå ett avtal med djävulen för att få rikedom och makt. De skatter som trollen gömt kunde man hitta den här dagen. Den som var skattletare skulle helst vara född på en söndag, man skulle vara alldeles tyst och fick inte skratta. Man trodde också att häxorna var i farten. Kvinnor anklagades och brändes inte längre för häxeri, men man trodde att de fanns! Häxan for till Blåkulla, upp genom skorstenen. Hon hade en formel för att få kvasten att lyfta och en salva som drivmedel. Versen kunde vara “Upp och iväg ända till helvetet”. Man berättade ofta om häxan som sade fel “rätt upp och ned”. Hon flög upp och ner i skorstenen hela natten. Eftersom man trodde att häxorna stal mjölken låste man in korna och skyddade sig med kors av tjära på dörrarna, vasst stål under tröskeln eller psalmboksblad på taket.

Långfredag
Vill du avslöja en häxa: Gå till kyrkan på långfredagen med ett nyvärpt ägg från en svart kyckling. Lägg det i fickan eller i hatten på huvudet. Då sitter häxorna bak och fram med mjölkkrukor på huvudet!

Nej, långfredagen är inte längre än andra dagar. Men den skulle kännas oändligt lång när man skulle tänka på att Jesus dog på korset. Det var också en högtidlig dag, t ex i Lund: “det passade sig inte att vi gick och lekte. Alla var svartklädda”. Här åt man också nyponsoppa, den var “röd som Kristi blod”.

Påskafton
I Sverige har man alltid varit bra på att förfesta. Därför firar vi  redan kvällen före den faktiska festdagen. Det är julafton, midsommarafton – och påskafton. Fram till påskafton hade man under medeltiden fastat genom att inte äta vissa typer av mat. Men nu kunde festen börja och man kunde frossa i till exempel ägg. Det är en märklig tradition eftersom den här dagen var den enda på hela året som man åt kokta ägg. Men det gjorde man med besked. Gärna vackert dekorerade.

Påskdagen
Jesus uppstod från de döda på påskdagen. Till och med solen firade att han var levande. En man från Värpinge har berättat att “påskdags morgon så går solen runt precis som ett spinnrockshjul, precis som hon ska stå upp. Det har jag sett flera gånger” och I Småland såg det ut så här: “den snurrar inte runt, utan den hoppar upp och ner, och det är ingen lögn utan klarer sanning, för de har jag sett inte en utan många, många gånger”.

Annandag påsk
Annandag påsk var ungdomarnas alldeles egen festdag. Man samlades i “påskastuor” där man frossade i ägg och annan god mat. Man drack brännvin och dansade.

Äggen hade ungdomarna tiggt ihop när de gick runt i gårdarna och sjöng för ägg på påskdagens morgon. Det kunde bli ett rätt roligt spektakel. Man kunde ha en hund med sig i en korg och för att få ägg påstod man att det var en räv som annars skulle döda hönsen. Om man inte fick så många ägg som man ville sjöng man elaka verser om de som bodde i gården: “ligg och ligg ditt äggatryne, för du har gjort något i båd blöj och dyne”. Pigor och drängar fick också ägg i gåva den här dagen. Störstdrängen fick tjugo stycken, pigorna tio stycken.

Text: Anders Jansson, intendent