Som vi skrev i föregående blogginlägg kommer mecenatmedel som kommer in under 2017 att gå till restaureringen av Thomanderska huset, som har drabbats av hussvamp. Bottenvåningen är avstängd, men ni kan fortfarande besöka övervåningen i detta kulturhistoriska hus! Nästa vecka kommer vi att sätta upp en informationstavla i portgången, där vi löpande kommer att informera om vad vi jobbar med just nu. Här berättar vi om hur långt vi har kommit hittills.
Efter att Thomanderska husets bottenvåning har blivit tömd på inventarier så har vi undersökt omfattningen av skadorna från hussvampen. Genom att ta upp golven i fyra av rummen har vi konstaterat skador på ett av golven och på fotträ och stolpar i korsvirkesstommen. Allt material som är angripet av hussvamp bortforslas och destrueras.
Vi har även knackat ner puts på utsidan av fasaden för att kunna se hur korsvirkesstommen har påverkats. Först nu tycker vi att vi kan se omfattningen av skadorna, och vi har diskuterat hur vi ska fortsätta arbetet på ett möte med Kulturens hantverkare, bebyggelseantikvarier och fastighetsavdelningens chef samt Folkes Bygg & byggnadsvård. De externa hantverkarna kommer att anlitas för konsultation och visst arbete vid renoveringen och återställandet av Thomanderska huset.
Det är ett omfattande arbete vi har framför oss, som kommer att ta tid. Men med rätt metoder och åtgärder går det att rädda hus som har drabbats av hussvamp. Thomanderska huset är en viktig kulturhistorisk byggnad som berättar om en del av Lunds historia.
Hussvampen
Arbetet med att bekämpa hussvampen började efter att en av våra värdar upptäckt problem med en innerdörr. Den hade satt sig och var svår att stänga. Efter en liten undersökning kunde vi konstatera att stolpen i väggen bredvid dörren var rötskadad och hade sjunkit ner. Efter ytterligare undersökningar kunde vi konstatera att det fanns hussvamp i konstruktionen.
Hussvamp (Serpula lacrymans) tillhör släktet brunrötesvampar. Hussvampen är mycket aggressiv mot trämaterial. För att trivas och växa behöver svampen tre saker: 1. trä, cellulosa 2. vatten, fuktighet 3. kalk. Kan man ta bort en av dessa parametrar så klarar sig inte svampen.
Gott om kalk och trä i huset
Detta är ett svårt problem i historiska hus där det finns gott om både kalk och trä. Svampens mycel kan även sträcka sig långt iväg för att hämta kalk och vatten. Den hussvamp vi hittat är uttorkad och inte aktiv, men kan lätt komma igång igen om förutsättningarna blir de rätta. Hussvampens sporer finns i princip överallt i luften och kan starta ett angrepp var som helst där förutsättningarna är de rätta. Vi väljer försiktighetsprincipen och byter ut allt angripet virke med viss marginal och försöker skapa en så torr miljö vi kan i konstruktionen.
Grunden ändrades vid flytten
En del av problematiken i Thomanderska huset är att grunden ändrades när huset flyttades från Paradisgatan till Kulturen i Lund. På Paradisgatan hade huset en luftad grund under hela huset, så vitt vi kan bedöma av vad vi kan se på gamla fotografier. Men av någon anledning har man inte byggt upp huset på samma vis här på Kulturen år 1925. Endast den södra delen av huset har fått en luftad grund, en så kallad torpargrund.
I den norra delen av huset är grunden gjord av sten och kalkbruk och ligger direkt mot marken. Idag skulle en grund som inte är luftad ha gjutits i betong och fått ett kapillärbrytande lager under plattan. Man har dock varit medveten om problemet med fukt från marken och försökt stoppa detta genom att stryka ytan med stenkolstjära. Detta har inte fungerat helt bra eftersom fukten har transporterats ut till väggarna i stället. Fukten har även med tiden gått igenom stenkolstjäran på flera ställen.
Husets historik
Thomanderska huset byggdes ursprungligen 1814 på Paradisgatan i Lund. Att vi här på Kulturen kallar huset för Thomanderska huset beror på att den kända lundaprofilen professor Johan Henrik Thomander (1798-1865) ägde och bodde i huset 1833-1851. I början av 1900-talet köpte hans dotter Ida Thomander Warholm tillbaka fastigheten och skänkte den till Kulturen. 1925 återuppbyggdes huset på Kulturen. Ida testamenterade även en stor del av föräldrahemmets inventarier till museet, och deltog själv i arbetet med att återskapa hemmet som det såg ut på 1840-talet. Thomanderska huset är en viktig del av stadskvarteret i vårt friluftsmuseum.
Text: Byggnadshantverkare Olof Andersson och informatör Maria Bohlin
Behövde ni sanera inventarierna på något särskilt sätt?
Hej igen Maria!
Jag har pratat med fastighetschef Lars Salminen och konservator Åsa Tornborg. Åsa svarar att det inte fanns några synliga skador på inventarierna, och att de därför inte rengjordes på något särskilt sätt. Det var bara en ”vanlig” rengöring av föremålen som gjordes innan de sattes tillbaka i rummen.
Lars svarar att det kommer att finnas kvar sporer från hussvamp i huset, det är i stort sett omöjligt att bli av med. Men det gäller att hålla fukten borta så att de inte aktiveras igen. Flera åtgärder gjordes under restaureringen för att minska risken för fukt i huset.
Läs gärna resten av blogginläggen om restaureringen av Thomanderska huset. Du kan klicka på kategorin ”Thomanderska huset” under översta bilden i det här blogginlägget, för att få fram alla blogginlägg om just detta hus.
Hej Maria!
Jag får kolla med de som var inblandade, och återkomma.
Vänliga hälsningar
Maria Bohlin