Herrehusets byggnadshistoria börjar med att Per Henrik Ling år 1807 köpte tomt 35, med tillhörande bonings- och ladugårdshus samt trädgårds- och fälandsjord. Ling, som bosatte sig i det som nu kallas Lindforska huset, var fäktmästare vid Lunds universitet, skald och medlem av Svenska Akademien. Han brukar kallas ”den svenska gymnastikens fader”.
Ling styckade upp tomten i tre delar, och sålde efter hand två av dem. Han ville ordna ett övningsställe för sina gymnastiska elever, och beslöt sig för att uppföra ett nytt hus på den delen av tomten som han hade kvar, 35C, där Herrehuset nu står. Huset planerades som ett stort och stabilt stenhus byggt ”af tegel från 2:ne nedrifna kapeller vid Domkyrkan, det ena 400 år det andra 500 år gl.”.
År 1813 fick Ling uppdraget att upprätta en undervisningsanstalt för gymnastik i Stockholm (Gymnastiska centralinstitutet, idag Gymnastik- och idrottshögskolan). Han lämnade Lund innan huset var färdigställt.
Engeström byggde klart
Det stora huset blev svårsålt, men år 1818 köpte slutligen professor Jonas Albin Engeström fastigheten, och byggde färdigt huset. Enligt det Engströmska köpebrevet ingick en grundmurad och oinredd våningslänga samt en tvåvånings uthuslänga av korsvirke i köpet. Uthuslängan finns inte kvar i dag. I arkivhandlingarna framgår inte hur mycket arbete som återstod med den nya byggnaden förutom inredningsarbetet. Det förefaller dock som om stenhuset till sitt yttre i huvudsak varit färdigt vid detta tillfälle år 1818.
Kulturen köper fastigheten
Fastigheten fick nya ägare både 1841 och 1846. Mellan åren 1846 och 1871 ägdes huset av häradshövding N. Lilienberg och var under denna tid ett av Lunds förnämsta hem. 1871 köpte doktor friherre Johan Christoffer Toll och hans maka Ebba Ramel fastigheten. 1890 köpte Kulturen fastigheten med stenhuset med den stora trädgården av friherre Tolls sterbhus.
I det friluftsmuseum som Kulturens första chef Georg Karlin planerade skulle det stora stenhuset till det yttre representera adeln inom det gamla svenska ståndssamhället. Därför fick huset sin nuvarande barockfasad, som skissades upp av Karlin själv och sedan renritades av arkitekten Henrik Sjöström. Till fastighetens tomt flyttades andra byggnader, som skulle representera de tre resterande stånden: präster, borgare och bönder. Herrhusets insida anpassades för utställningar, och kulturhistoriska föreningens samlingar kunde äntligen visas upp på en fast plats.
Huset har delvis bevarad planlösning. Det totalrenoverades 2012–2014, och fick då en hiss för att bli tillgängligt för alla besökare. I Herrehuset finns idag utställningen Världen på Kulturen.
Lästips:
”Herrehuset och tiden” av Carita Melchert, i Kulturens årsbok 2014 Världen på Kulturen.
.
