Barockens trädgård karakteriserades av en sträng symmetri, där växtmaterialet användes som ett arkitektoniskt byggnadselement. Hårt tuktade växter ställdes mot den fria naturen och proportionerna var viktiga. Det är ett ideal som i Sverige var som starkast i mitten av 1600-talet.
Miljön kring dammen, bakom barockparterren på husets östra sida, är mer naturlig, och representerar övergången från barockinfluenser till influenser från den engelska landsbygdsparken under 1800-talet.
Buxbomsparterren
Att formklippa buskar till en strikt formation i konstfulla mönster kallas för en parterr. Ordet betyder ”på marken” och var en trädgårdskonst som växte fram under barocken (1600-tal). Duktiga trädgårdsmästare lärde sig att tukta buskar till många olika figurer och mönster. I en parterr kan man plantera vackra växter eller som här på Kulturen fylla olika fält med grus i flera färger. En parterr ska nämligen betraktas som ett vackert konstverk, människans makt över naturen.
Planterades runt 1915
I vår parterr har vi dessutom i mitten ett konstverk av konstnären Magdolna Szabó. Konstverket tillkom 1996, själva parterren planterades av små buxbomsticklingar runt år 1915. Buxbomsparterren anknyter stillmässigt till Herrehusets barockfasad.
Ingen labyrint
Många tror kanske att denna parterr är en labyrint som man kan gå in i och vandra runt i. Men en labyrint har en ingång som bjuder in till promenad och olika slingrande gångar som leder runt. Medans en parterr har ett stängt mönster där man inte ska gå runt.
På våren växer det pärlhyaciner och rosa tulpaner vid parterren.
Barockparterren
1947 omskapades området i öster mellan dammen och Herrehuset till en barockparterr. En rund fontän med klöverformade rabatter ersattes av en rektangulär vattenspegel, kantad av grå ölandssten. En buxbomshäck planterades runt anläggningen, med öppningar åt Herrehuset och dammen. I rabatten mellan buxbomshäcken och ölandsstenen planterades tre formklippta buskar på vardera sida. Förutom de formklippta buskarna finns allt detta kvar idag.
Snöklockor och ståtliga liljetulpaner
Bottenplanteringen i rabatten består av vintergröna, och på våren kan man se de ståtliga liljetulpanerna. Själva dammen i barockparterren har långsidor av medeltida sockelstenar av sandsten. Det romerska kapitälet på sitt låga kolonnskaft förvärvades år 1900 och kommer från någon av Lunds medeltida kyrkor. Runt kapitälet växer det på våren snöklockor, som senare under växtperioden följs av funkia.
Dammen
Omvandlingen av tomtens kanaler till en mindre damm skedde troligen mellan 1870 och 1890. Antagligen grävdes dammen först och sedan en mindre ränna för att flytta vattnet från kanalen till dammen. Därefter kunde kanalen fyllas igen för att omvandlas till gångstråk.
Gångbro
När museiverksamheten kom igång blev dammen tidigt en del av verksamheten. Bilden ovan från en höstmarknad år 1896 visar att det fanns en liten gångbro på den norra sidan av dammen, som gjorde det möjligt att nå den lilla ön. Bron vilade på ett antal huggna stenar, som finns kvar ännu i dag även om bron är borta. Tanken med den gamla urholkade ekstocken och diverse redskap som syns på bilden från 1896 var att visa äldre tiders fiske- och båtutrustning på landsbygden – ett pittoreskt inslag i museiparken.
