Lapidariet omformades till dagens utseende 1994. Det är en meditativ plats som erbjuder en vilsam stund på bänken under tysklönnen.
Bara ett träd kvar
Kulturens grundare Georg Karlin hade tidigt en vision om att det skulle finnas en arkeologisk trädgård av sten på Kulturen. Under nationalromantiken var minnet av svunna tider ett viktigt inslag i trädgårdkonsten. Det ursprunliga lapidariet som skapades 1909 gestaltades romantiskt med ”lummiga löfträd, slingerväxter och gamla prydnads- och läkeörter”.
Då växte flera träd på den här platsen, men nu finns det bara ett kvar. Det är en tysklönn, som är omgiven av Strutbräken och Daggfunkia. På våren blommar dubbel Vitsippa och till midsommar blommar Aklejor. Här växer också en storvuxen vit Praktröllika, en ovanlig sort som sprider sig snabbt.
Dagens Lapidarium
Med tiden urholkades lapidariet när sten därifrån användes för byggnadskonstruktioner på museet, som t ex muren vid Lilla Torg och terrasskanten till gräsmattan norr om Lindforska huset. Lapidariet gjordes om 1994 för donerade medel. För att ge anläggningen en professionell gestaltning anlitades konstnären Helge Lundström, som skapade lapidariets nuvarande utformning.
Takryttare från 1200-talet
Ett framträdande byggnadsfragment som funnits i lapidariet ända från början är tegelblocket från Svartbrödraklostrets kyrka från 1200-talet. Det är fundamentet till en takryttare som återfanns 1906. Den bar kyrkklockan på taknocken, och har stått vid Lindforska huset sedan 1907, alltså innan det första lapidariet utformades.
