Denna loftbod fanns från början på en gård i den småländska byn Uranäs. Boden fungerade huvudsakligen som förrådsbod för bingar med spannmål och matvaror och för redskap. Under sommarmånaderna kan ett rum på övervåningen även ha fungerat som en tillfällig sovplats. Byggnaden har stått på Kulturen ända sedan museets invigning 1892.

En nutida beteckning på boden skulle kunna vara förrådsbyggnad, men byggnadstypen har kallats loftbod, härbre, fatabur eller bod. Den är byggd av fur i knuttimringsteknik.

Restaureringsarbete

En omfattande restaurering av boden blev klar 2014. Vi har lärt oss mycket om Uranäsbodens historia under arbetet. Vi har låtit göra dendrokronologiska prover som daterat huvudparten av virket som ingår i boden till vintern 1710–11. För en timmerkonstruktion från södra Sverige är det en anmärkningsvärd ålder. De bevarade loftbodar som hittills daterats i Småland är från 1700-talets slut eller 1800-talets början.

Dendrokronologisk analys

Dendrokronologisk analys = man borrar ut en kärna ur träet så att årsringarna kan studeras. Genom att räkna virkets årsringar och jämföra med tidigare kunskap kan trädets ålder bestämmas.

Återanvänt timmer

En del av timret i bodens väggar har fällts redan 1516–17. Det kan betyda att en tidigare byggnad har funnits på samma plats i Uranäs, och att man har återanvänt timmer från den när man byggde en ny bod i början av 1700-talet. Det styrks också av att vi vet att det äldre timret med sannolikhet kommer från samma växtplats som 1700-talstimret.

En del av golvplankorna är gjorda av timmer som avverkades redan på 1300-talet! Vi har sparat så mycket vi kunde av golvplankorna vid restaureringen, men vi måste även ta hänsyn till att golvet ska vara säkert och stabilt när vi öppnar upp boden för våra besökare. Även de nytillverkade golvplankorna har kluvits fram ur timmerstockar med hjälp av bara kilar och klubba, för att sedan bearbetas med yxa.

Servering och Dacke-historia

Boden har också kallats Dackestugan. Bakgrunden är en traderad berättelse om att Nils Dacke skulle ha övernattat i boden i december 1542, under den så kallade Dackefejden. Nu vet vi att det inte kan ha varit Uranäsboden han sov i, eftersom den byggdes på 1700-talet.

Uranäsboden har stått på Kulturen sedan friluftsmuseets invigning 1892. I västra gaveln sågades ett hål upp för en biljettlucka till museets entré, som vid denna tid fanns nära den plats där Dekanhuset står idag. På bottenvåningen inreddes en serveringslokal kallad Then Gyldene Drufwan.

Kommentar: Dekanhuset kom till Kulturen 1908 och fanns inte vid öppningen. Kulturen grundades 1882 och det fanns ett mindre museum/en utställning innan friluftsmuseet öppnade 1892.

Läs gärna mer om restaureringen av Uranäsboden på vår blogg!

 

Plats på karta

Uranäsboden

Denna loftbod från början av 1700-talet fungerade huvudsakligen som förrådsbod för matvaror och redskap på en gård i Småland.

Från platsen