Här nedan för kan du läsa en svensk översättning av texterna på panel 5 i utställningen Women's Concentration Camp Experience. Texterna kommer i ordningen uppifrån och ner och från vänster till höger.
Förstörda kroppar
Jadwiga Simon-Pietkiewicz,
”Janina Piqtek”,
penna, papper,
1943
(Självständighetsmuseet Warszawa)
______
Jadwiga Simon-Pietkiewicz,
”lrena Szydtowska”,
akvarell, penna, papper,
1945
(Självständighetsmuseet
Warszawa)
______
”Nakna på sjukhusets britsar, sa nästan alla av dem: Den här gången ska jag göra slut på mig själv. De var nakna på kala brädor. De var smutsiga och brädorna var fläckiga av avföring och var. De visste inte att de genom att säga sina sista ord skulle försätta de överlevande i en svår situation och att de skulle bli tvungna att överlämna dem till deras familjer. Familjen väntade på de högtidliga orden.”
Charlotte Delbo,
Ingen av oss kommer att återvända
Serie teckningar av Jadwiga Simon-Pietkiewicz,
blyerts, papper,
1944,
(Malmö Museum)
______
Jadwiga Simon-Pietkiewicz,
”Muslim”,
akvarell, penna, papper,
1944
(Självständighetsmuseet Warszawa)
______
”Det finns inte en enda rund axel, inga kvinnliga armar i denna mängd av kvinnor, ingen rund het, inte en enda mjuk kontur; kantiga röda ben, skalliga huvuden på magra tunna pinnar. Den ena längre, den andra kortare; varje huvud på en pinne. Var är de graciösa halsarna? Var är den graciösa konturen av hakan? Huvuden på pinnar och två utsträckta pinnar med händer. Stubbiga spetsiga armbågar, på armbågarna överflödig hud [ … ]. När köttet kollapsar, när kroppens figur försvinner, återstår bara själva benet draperat i torr, skrynklig hud; nyckelbenets boll sticker ut från bröstbenets bräda, och bröstbenet sticker fram som en bräda. Platt eller konvex framåt eller löjligt insjunken i botten, med en sådan ihålighet. Ett spår av bröst längs vägen. Hängande i sorgliga hudveck längs denna bröstbensplanka, eller markerade med små bröstvårtsknappar. Kvinnobröst … Det finns inga, kvinnorna i Ravensbruck, Auschwitz har inga bröst. Är de kvinnor över huvud taget?”
Wanda Póltawska, Gamla räkenskaper (Ravensbruck)
Serie teckningar av Jadwiga Simon-Pietkiewicz,
blyerts, papper,
1944
(Malmö Museum)
______
”[ … ] Toaletterna var något av det sämsta som fanns i lägret. Den mest avskyvärda platsen, den mest förödmjukande, där vi behandlades sämre än djur, vilket var vad tyskarna själva ville. Det finns inga ord för att beskriva vad som hände här. Vi var tvungna att använda toaletterna. Det var omöjligt att inte gå dit. Den soppa vi fick var vatten och var och en av oss hade behov av att gå till latrinerna. Detta var den plats där jag kände mig mest förödmjukad och förnedrad. Vi var tvungna att göra oss i ordning mycket snabbt varje gång. Om någon fånge behövde stanna lite längre riskerade hon att bli slagen. Chef för barackerna slog och skyndade på henne; utanför fanns det redan en annan grupp kvinnor som väntade i kön. Så här var det varje morgon innan man gick till jobbet och allt måste göras i en enorm brådska för att man skulle hinna med kolonnerna som gick ut till jobbet. Allt var nedsmutsat med avföring. Det var omöjligt att sitta ner. Vi satt bara på huk. Plus skriken från slagna kvinnor som inte satte sig snabbt. Det var ett helvete.”
Liliane Esrail-Badour, Memoire Domain (Auchwitz-Birkenau),
översättning A. Stanczyk
Series of drawings by Jadwiga Simon-Pietkiewicz,
pencil, paper,
1944
(Malmö Museum)
______
Jadwiga Simon-Pietkiewicz,
”Arbetslösa kvinnor – diskar”,
krita, papper,
1943-44
(Självständighetsmuseet Warszawa)