Herrehuset med tillhörande tomt var den första fastigheten som Kulturen köpte, och det blev starten på friluftsmuseet. Sedan museet öppnade 1892 har området utökats flera gånger. Kulturens första chef, Georg Karlin, hade stort inflytande över friluftsmuseets utformning och tillväxt.
Friluftsmuseet erbjuder en rik varierad kulturmiljö med historiska, sociala och geografiska dimensioner. Här finns en kombination av gatumiljöer, trädgårdar och byggnader med föremålssamlingar. Här finns både byggnader som står på sin ursprungliga plats, och sådana som flyttats hit.
Inspiration från världsutställningarna
Friluftsmuseet anlades efter det så kallade paviljongssystemet, med inspiration från 1800-talets världsutställningar. Det nyskapande med Kulturens friluftsmuseum var att publiken fick uppleva historiska byggnader, föremål och utemiljöer tillsammans, som en helhet. Det vanliga på museer då var att föremålen visades i montrar i särskilda utställningsbyggnader. Kulturen visade boende- och verksamhetsmiljöer från de fyra stånden – adel, präster, borgare och bönder – alltså stånden i Sveriges riksdag, före införandet av tvåkammarriksdagen 1866.
Till det ursprungliga friluftsmuseet har fler tomter med befintliga historiska hus lagts till och fler byggnader har flyttats hit. Det hus som senast tillförts miljön är det så kallade Arkitekternas hus, som byggdes av studenter från Lunds Tekniska Högskola 1994.
Både stad och land
Husen speglar en strategi att skildra både stad och landsbygd och därmed skiljer sig Kulturen från många andra friluftsmuseer, som är mera inriktade på att skildra landsbygden. Stadsmiljöerna innehåller byggnader och byggnadsrester från tidig medeltid till 1900-talet, och landsbygdens bebyggelse skildrar 1600-talet till 1900-talet. Det religiösa livet speglas i den välbevarade Bosebo kyrka från 1652 och ruinen efter den medeltida kyrkan S:ta Maria Minor. Urvalet är också ett resultat av kampen för att bevara Lunds kulturmiljöer. I några fall har Kulturen reagerat då byggnader skulle rivas och räddat dem genom att flytta dem hit till friluftsmuseet.
Levnadsöden
Flera av friluftsmuseets byggnader rymmer också berättelser om människor från olika sociala förhållanden och olika tider som har levt i husen. Då och då har vi visningar eller andra programarrangemang som skildrar dessa levnadsöden. Några exempel är Kristina Niklassons familj i Bosmålatorpet, familjen Andersson i Arbetarbostaden och professor Thomanders familj i Thomanderska huset.
Trädgårdar
Våra trädgårdar är tänkta att ge inspiration och kunskap och tillsammans med byggnaderna ge en känsla för de historiska miljöerna. I likhet med byggnadsbeståndet så finns det delar av trädgårdarna som härrör från tiden före museets anläggande. På flera ställen på friluftsmuseet finns även medeltida byggnadsfragment, främst från Lunds rivna medeltida kyrkor. En större koncentration finns i Lapidariet men sådana finns även i undergången och på andra platser.
