Blekingegården. Foto Jessica Ljung, Kulturen

Det vi nu kallar Blekingegården var en gång bostadshuset på en välbärgad gård, som låg i byn Nybygden i Blekinge. Gården låg på en sluttning, med utsikt mot sjön Orlunden. Carl Olsson tog över gården från sina föräldrar 1810 och gifte sig med Elna Carlsdotter. De fick bara ett barn, dottern Hanna. Akta huvudet när du kliver in genom den låga dörröppningen!

Du kommer först in i en förstuga, där höns och grisar ibland smiter in för att komma under tak. I brygghuset till vänster finns eldstad och brännvinspanna. Du står nu i ett husets två höga förvaringsbodar, som är sammanbyggda med ryggåsstugan i mitten.

Kliv in genom ytterligare en låg dörröppning, in till det stora boningsrummet på 50 kvm. Det används som allrum av familjen och de pigor och drängar som tjänstgör hos dem. I gungan intill eldstaden låter mor Elna lilla Hanna sitta. Det är praktiskt för Hanna får värme samtidigt som hon roas.

Vintertid var det mörkt i stugan, ofta fick man klara sig med ljuset från eldstaden. De klöv också vedträn till grova stickor, som tändes och sattes fast i en så kallad lysekärring. Det står en bredvid spisen.

Vid matbordet äter man fem mål om dagen: morgonmat, dafvare, middag, merafton och aftonvard. Morgonmaten är ofta en smörgås och en sup. Till största delen är maten egenproducerad.

På andra sidan boningsrummet finns det andra lofthuset för förvaring. Kan du se vad det är som förvaras i tunnorna?

I rummet innanför finns sängar och en vävstol, men eftersom rummet inte har någon eldstad används det mest under sommarhalvåret.

Till gården hörde förutom boningshuset också ett häststall, ett kostall, ett gethus (som du kan se här utanför), en loge, fem ängslador och en kvarn.

Lästips:  
I den lilla boken Blekingegården kan du läsa mer om gården från Blekinge och människorna som bodde där, och i Kulturens friluftsmuseum – så blev det till och historien om sju hus kan du läsa lite om alla de hem som ingår i det här spåret. Båda böckerna finns att köpa i museibutiken för 60 kr.