Hus och byggnader

Byggnaden uppfördes 1853 som stall och uthus till de två bostäderna i Vita huset.

Lägenhet rekonstruerad som den såg ut på 1930-talet. när familjen Andersson bodde där.

Byggt 1993-1994 av blivande arkitekter vid Lunds Tekniska Högskola. Huset är ett exempel på äldre, sund byggteknik.

Lunds äldsta bevarade korsvirkeshus, sannolikt byggt vid 1600-talets slut. Flyttades till Kulturen 1911.

Bondgård från Nybygden i Jämshög, Blekinge. Interiören är en rekonstruktion av familjen Olssons hem i början av 1800-talet.

Byggt på Kulturen 1891-1892 som en gestaltning av borgerligt boende.

Denna träkyrka kommer från Bosebo i Småland och är byggd 1652. Kyrkan har välbevarade målningar från 1700-talet.

Torp från Småland byggt 1850. Hit flyttade Kristina Niklasson med sina sju barn 1890 och bodde kvar till 1923

Fasaden byggdes 1930 och är inspirerad av Brahehuset som byggdes på 1490-talet i Ystad

Medeltida bostad för en dekan. Flyttades till Kulturen från Kyrkogatan 1908.

Halmstadtornet är byggt 1913 och har trapptornet på Twistens gård i Halmstad som förebild.

Huset byggdes 1930. Fasaden mot lekplatsen är inspirerad av ett borgarhus i Halmstad och gårdsfasanden från ett hus i Helsingborg.

Herrehuset byggdes som bostadshus ca år 1816 och står på sin ursprungliga plats i centrala Lund.

Smedjan kommer från Hylla i Blentarp, Skåne och är byggd i korsvirke, troligen i början av 1700-talet.

Här bodde Kulturens museichef med familj fram till 1980.

Huset byggdes omkring 1755 och ligger på ursprunglig plats.

Huset är byggt på 1700-talet, och började ganska snart att användas som studentbostad.

Byggdes som uthus cirka 1818, och har sedan omvandlats till studentrum. Inrymmer idag café.

Utställningshall ritad av Klas Anshelm, invigd 1957. En fönstervägg skapar direktkontakt med parken utanför.

Lusthuset står på sin ursprungliga plats och var en del av en trädgårdsanläggning på 1800-talet.

Måketorpsboden är byggd i slutet av 1700-talet och har fungerat som förvaringsbod på en gård i Småland.

Onsjöstugan är en ryggåsstuga byggd i mitten av 1700-talet. I mitten av 1800-talet användes den som undantagsstuga på en skånsk gård.

Bevarat exempel på ett enkelt bostadshus av en typ som var vanligt i Lund i början av 1800-talet.

Lämningar av stenkyrka från 1100-talets början, som revs efter reformationen 1536.

Huset byggdes av Hans Jeppson 1858. Fasaden mot stadsgatan är en rekonstruktion av professor Schlyters hus.

Telefonkiosk som stått på Stortorget i Lund. Samma modell som den första telefonkiosken i Sverige.

Textilhallen stod klar 1960 och är ritad av Klas Anshelm. Det är en utställningshall, speciellt anpassad för ljuskänsliga textilier.

Huset har fått sitt namn efter professor Johan Henrik Thomander som bodde här 1833–1851. 1925 flyttades det till Kulturen.

Trädgårdsverandan kommer från Skomakaregatan i Lund och är byggd i början av 1900-talet.

Denna loftbod från början av 1700-talet fungerade huvudsakligen som förrådsbod för matvaror och redskap på en gård i Småland.

Huset byggdes 1854 som bostad för två familjer, med var sin ingång på sidorna om mittpartiet.

Prästgård från Västra Vram utanför Kristianstad, byggd 1754-1755. Endast bostadshuset är flyttat till Kulturen, inte de tre andra längorna av äldre datum.

Huset är byggt i slutet av 1700-talet på Kyrkogatan i Lund. Det delades på mitten när det flyttades till Kulturen.

Ett bostadshus från 1847 har byggts om efter förebilder från två 1500-talshus i Ystad